The Gonzo

Dyr som tusan, men riktigt god. Gonzo Imperial Stout är en 7.8%-ig hyllning till den avlidne hjälten, och etiketten är tecknad av Steadman. Classy. Flying Dog jobbar som tusan på att det ska vara mindre trailer trash att dricka öl, och de lyckas rätt bra som det verkar. Jag bloggar ju om dem. Ett samtal på Metro senare resulterade i att vi smakade den isländska ölen Ölvisholt Lava också. En stout som är rätt mycket som en porter. Den var helt fantastisk. När jag googlar på den (lite slappt) hittar jag väldigt lite info, men den sägs vara buteljerad på en pub i Stockholm. Låter fiskigt.

Det var på Balthasar på Claesgatan 3 som vi testade den första ölen till vår sojafärsfyllda paprika och klyftpotatis. God rätt som förde tankarna tilll 80-talet och de skapade strukturerna i väggarna och pizzabågen gjorde sitt för att understryka känslan. Maten var rätt svennevego även om den var väldigt god och rätt billig. Jag går gärna tillbaka, även om neohippiestämningen och trancemusiken var något enerverande.


High Places

Veckan får väl anses vara över nu. Tack Burst, Fredrik, High Places, Thee Gravemen och Ditt Fel. Madonnatillställningen var lyckad och bitvis kul. Suburban Kids With Biblical Names är inte kids längre och har förlorat charmen. Nu blir det till att vila inför en ny vecka.

If I Had a Heart

Fever Ray var bra, men lite monotont. Alltså, så att jag tyckte det blev lite mycket samma. Men det var finare än fint. Andreas Nilsson kan sina grejer. Jag tror Karin var ett kvalster halva spelningen, men vet inte. Kul såg hon ut i alla fall.

Duvel är dyrt, men det blir nog en till idag. Tillbaka till Babel. Ska ju se Veronica Maggio! Förhoppningsvis ska jag se Dundertåget på KB också, men vi får se om jag hinner.

Lyssnar på: Radio Birdman live. "New Race/The First and the Last" heter den nog.

Crack the Skye

Ensam på redaktionen just nu och kan spela lite musik ut genom min Sony CFD-12 Mega Bass. Blev lite Buried Inside. Passande då jag sitter med ryggen mot de fönster som genom persienner skyddar mig och datorskärmen från solljus. Ska ringa ett samtal, men behöver kanske knåpa på lite mer frågor att ställa först. Funderar mest på att skivan är rätt trist. Önskade jag hade nya Brutal Truth nu. Som jag längtar.

Fever Ray ikväll. Får se om det blir nåt. Födelsedagsfest och fredagsöl i butiken först i alla fall. Kanske blir Mastodon och Isis hemma sen. Fick den ena igår, laddade ner den andra. Båda är bra, och jag tror inte jag vill se danskt på Debaser när de andra går till Babel. Kan vara skönt att spara sig (och lite pengar) genom att faktiskt stanna hemma en kväll.

Stockholm och jobb på måndag, men jag tror inte jag kommer hinna med mer än att jobba. Hem igen på onsdag. Ska bli kul att träffa Matti Bye i alla fall.

Fick senaste E.S.T. och "Out to Lunch" med Eric Dolphy på posten från Megastore häromdagen. Kan det bli sista beställningen därifrån nu? Kommer de klappa igen för gott? Vem vet. Verkar så. Fina skivor båda två i alla fall. E.S.T. är fanemej magisk, onödigt att han skulle gå bort. Köpte till sist "Vår del av stan" med Masshysteri också. Tog ett tag innan den kom till Rundgång, men nu har jag den!

(Don't Worry) If There Is a Hell Below We're All Gonna Go

Promenad uteblev, och projekt sortera skivor påbörjades på allvar. Genreordning. Fortfarande inte riktigt koll. Kul att bli exalterad över skivor som fallit lite i glömska. Just nu är det "Curtis" som spelas till folkölen och huvudkliandet.

Senare blir det Corona, Tex-mex och Risk (och punk hoppas jag). Inte dumt, inte dumt alls. Nästan helt jävla fantastiskt om du frågar mig.

Big Black Baby Jesus of Today

Graveyard + Witchcraft på KB idag, Franke på Debaser. Hoppas hinna alla tre. Inte så troligt kanske. Vi får se. Kul att det händer mycket inom några hundra meter, och inte mer än 500 hemifrån. Malmö ändå.

Lyssnar på: "200 Million Thousand" - Black Lips

Fantastiskt

"Fantastiskt" med bob hund har nu gått upp till 2025 dollar. 44 bud. Dags att spurta nu, bara en 1 dag, 23 timmar och 13 minuter kvar tills den är såld! Buda här.

High Five 27 mars

HENRY FIAT'S OPEN SORE + DITT FEL
DJ IS OK (HIGH FIVE CREW) + GÄST
HIGH FIVE @ DEBASER MALMÖ.
Gratis innan 22. 90 spänn efter.
20 år.

HENRY FIAT'S OPEN SORE
http://www.myspace.com/henryfiatsopensore

Snabba, skitiga och hemliga. Så beskrivs oftast Henry Fiat's Open Sore. Ja, ofta sägs det att de är från Stockholm också. De har funnits ruskigt länge - jag såg dem i en källare i Örebro innan 90-talet var över, länge alltså – och Mondo Blotto som kom förra året gör inte så mycket för att ändra på den allmänna uppfattningen om bandet. Snarare tvärtom, de har gått helt 2.0. Snyggare bandage, mer humoristisk provokation, låtar som är över på runt två minuter och musik som faktiskt backar upp attityden. Inte konstigt alls att de turnerade med The Hives så sent som förra året!

Om du gillar din punk och rock snabb, svettig och old school, men i en en uppdaterad paketering, ja, då gör du rätt i att komma till High Five och kolla in de bandageprydda tokstollarna.

DITT FEL
Färskingarna kommer försöka visa åldermännen att de kan sin sak, och jag hoppas de lyckas. De lokala punkarna har gjort en handfull spelningar, är på väg in i studio för sin första inspelning. De är hungriga, peppade och har inget att förlora. Klassisk punk på svenska är vad de kastar in i ringen, och även om jag inte vet hur den här matchen kommer sluta, så vet jag att den kommer underhålla.

Stina Hjelm har gjort postern, kolla hennes grejer här.

Just In Case

Dent May

Idag är jag utan skivor på jobbet och lyssnar därför av någon anledning på Micachu och Dent May and his Magnificent Ukulele på MySpace (jag valde ju själv, det är ju knappast påtvingat). Näst intill översöt musik kan tyckas. Möjligen därför den fastnar. Som att bada i smaksatt sockervatten.

I Blame You

Idag trillade den ner. Obits debut. Mr. Rick Frobergs nya band. Det låter precis som du tror och hoppas (kanske lite normalrockigare än du tror). Du gillar väl Hot Snakes? Och Drive Like Jehu? Jag tänkte väl. Lyssna in dig. Så snart som möjligt.

PS. Jag ber om ursäkt för att jag inte scannat varje detalj av det fantastiska omslaget till "I Blame You" och lagt upp istället för den fina postern. Sanningen är att jag inte har tillgång till någon scanner. Jag snor mest bilder. DS.

Swami Records här.

Summertime Clothes

Animal Collective.

Föll samman, blev märkbart mumlig utanför mina egna. Försökte få fram känslan. Snubblade på orden, fattar att jag verkade galet full utan att vara det. Kärleken bubblade i kroppen.

- "Animal Collective, utsålt, I LUND!. Bra gjort. Ljudet, åh jävlar alltså, ljudet!"

- "Volymen! De spelar ju för fan högt nog!"

- "Bästa jag sett, kanske, eller ja, den bästa med kollektivet... Tror jag."

- "Fy fan alltså, jag bara säger det. Blir inte bättre än så här, varför dansar inte folk???"

- "Nu spelar de PEACEBONE!!! Nej, det är inte den. Men den här är ju galet bra!"

Converging In the Quiet

Crystal Stilts.

Sitter i ett gammalt redigeringsblock med ny teknik och försöker få det att funka. Tog en stund då det inte var jag som strulade utan tekniken. Gör det ju inte bättre att felsök bara fungerar för dem som kan grejerna från början. Sen fick jag tipset att den nya tekniken skulle nyttjas med ett klippsätt jag aldrig använt tidigare. Bra antar jag, men återigen, kan man inte skiten från början är det svårt att anpassa och ändra sig.

Jag kan bara tänka på att jag äntligen ska få se Crystal Stilts ikväll och Animal Collective imorgon igen, och kanske, förhoppningsvis, även på fredag. Vill ju kunna festa på spelning också, inte bara noja över att jobbet börjar åtta på morgonen. Roligare att se dem i Köpenhamn, när ljudet är som det ska vara. Så högt det vill. Ska spela skivor imorgon också, det ska bli kul. Får se vad det blir, men kanske inte så svårt att gissa att det blir en massa nytt.

Judas, Megadeth och Testament idag också. Känns som att jag sett nog av dem, så valet var inte svårt (Megadeth har jag aldrig gillat, kanske nån låt. Så blev det av att vara Metallicafan. Die hard). Hade visserligen varit grymt att se Testament igen, trots luftgitarrlirandet. Det konstanta.

Mitt bud på bob hunds nya som bara kommer i ett ex - fastlimmad på en skivspelare - stog sig inte så länge på eBay. Nu är priset uppe på $825.00. Skynda fynda!

Double Double Yolk

These Are Powers

Så var det det här med musikhetsen igen. Jag har mer musik än någonsin. Jag köper mer, laddar ner mer. Kollar, fixar och trixar. Allt för att kunna hitta fram de där grejerna jag verkligen vill lyssna på. Vaskar rejält, även om jag inte hänger på forum eller läser alla magasin eller så. Floden av musik jag tar till mig kommer av att mitt intresse likt riktiga floder liksom meandrar sig lite som den vill. Eller som jag vill, men för stunden. Har ingen stenkoll på några genrer eller band längre (nu ljuger jag lite, men för att göra en poäng, lev med det).

Förutom de band som jag hängt med på att de har släppt nytt så har jag de senaste veckorna mest lyssnat in mig på musik med band jag läst om, och som en slump fastnat någonstans långt bak i huvudet, men som nu kommit upp sig i intressesfären för att jag ska se dem senare i vår. Blir också så att jag fastnar för en grej hos ett band som exempelvis Mi Ami, och sen febrilt försöker hitta fler band som låter liknande. Som förr, men med större frustration. Det går inte att hålla koll ordentligt, samtidigt som det som redan letats upp lätt faller i glömska. Hittar fram en fantastisk favoritskiva med Liars, sen tar det stopp en stund tills jag minns att jag borde lyssna på. Trögt, trögt, trögt.

Nu hittade jag fram These Are Powers nya i alla fall. Såklart av en slump. Gillar dem sen tidigare, men inte registrerat att det kommit en nu. Lyssna in er på "All About Future" om ni har en chans. Den är bra. Ta en tur förbi Mahjongg också när ni ändå är igång. Om ni inte redan har dem båda vill säga. Och ja, Existensminimums nya är inte alls dum.

Vad lyssnar ni på?

Watersports

Promoexet med Mi Ami landade för ett par dagar sen, och jag har redan spelat skivan uppåt 10 gånger. Jag har blivit helt besatt.

Den har dessvärre inte satt sig ordentligt än, har liksom ingen koll. Den är heller inte lika stökig och störig som jag hoppats. Inte lika trumdum. Nåt är det med den i alla fall, för jag vill inte sluta lyssna, och jag hoppas verkligen att den plötsligt faller på rätt plats och stannar.

Fins To Make Us More Fish Like

Tiden alltså. Den känns rätt knapp. Vet inte riktigt vad den går åt till. Jobbar bättre nu i alla fall, men kvällarna är comalika på grund av samma gamla virus. Somnade på soffan en timme under kvällen, kokat lite te och inser nu att det snart är dags för en ny dag. Märkligt.

Hann se Soundtrack Of Our Lives i fredags efter en vecka av slitsamt töcken. Om jag ska vara ärlig minns jag just nu inte så mycket av dagarna innan. Sountrack var i alla fall som vanligt högklassig underhållning, men peppen kom av sig något innan spelningen. Gjorde mitt bästa. Lördagen gav This Is Head och Crystal Antlers på High Five. Antar att jag gillar den extra mycket för att jag jobbar med den, men jag tycker ofta att det är bra kvällar. Blev lite efterfest även om jag var riktigt trött. Gav bort "Jazz på svenska" till en av mina amerikanska gäster. Det gjorde jag rätt i.

I samma anda som jag nyss beskrev så har jag svårt att minnas vad jag lyssnat på den senaste veckan. De senaste dagarna har det blivit en del Ninjasonik på MySpace, Food For Animals och Alarma Mans nya. Det förstnämnda bandet är kanske mest roligt, men de två senare har gjort bra från sig på de senaste skivorna. Värt att kolla upp. Masshysteriskivan har gått några varv också.

eBayfyndade "Fins To Make Us More Fish Like" av Liars också. Ett vinylhål jag kände jag behövde fylla.

Who Do We Care For?

Så kom den då till slut, "Sebastien Grainger & the Mountains". Undrade länge om det skulle bli något av den här skivan, hängde på nån blogg och sökte av MySpace-sidan ibland. Hände inte så mycket, framförallt utlovades mer än vad som hölls. Det kom en sjua och en digital EP, men Jag hoppades såklart att skivan skulle komma, och att den skulle vara bra. Inte bli till den tomma tunna som Jesse F. Keelers MSTRKRF visade sig vara.

Gjorde nyss en googlesökning på DFA1979+Musikbyrån och inser att det är närmare fyra år sedan jag hängde med bandet i London. I ett dygn försökte vi haka på bäst vi kunde. Det blev Upstairs at the Garage, Barfly, Mojokontoret, BBC-radio och annat. De käbblade och var på olika platser rent mentalt, men höll samman som bröder. Vi åkte van genom stan samtidigt som de var den hetaste skiten på varenda stopp vi gjorde. De var ett nördigt band som mest snackade om andra band, kanske på grund av Kanada och punkbakgrund. Vi satt ner på Lock Tavern, en av mina favoritpubar på Chalk Farm Rd. och pratade. Länge. De var öppna, tillmötesgående och ännu inte slut som band. De gjorde några låtar för liveradio i rummet bredvid legendenJohn Peels gamla tillhåll. Det var mindre än ett halvår efter hans död, och vi tittade alla in i båset där han brukade sitta, och allt var mest märkligt. Duon gjorde sitt bästa och lämnade institutionen så snart som de kände sig klara. Inte för många omtagningar där nere i bunkern. "Det skulle inte bli mycket bättre ändå" sa Sebastien, och jag var lätt imponerad av inställningen.

Jag tyckte väldigt mycket om Death From Above 1979. Jag såg dem rätt många gånger, och jag försökte få så många som möjligt att lyssna på dem. Åkte även bil i ilfart från en festival i Oslo en gång för att komma hem och spela skivor på KB i Malmö. Bandet spelade på bägge ställen, men det var inte riktigt planerat att det skulle bli dagarna efter varandra, och jag kände mig lite som en stalker. Kvällen innan hade jag introducerat dem för Hot Snakes som jag av någon anledning pratade med på en fest, det blev fin stämning och så, men det blev lite mycket där ett tag. När de la av var det kanske lika bra. Inte för att jag fått nog, utan för att de snubblade lite över framgången, och sen blev det inte mer. De ville inte riktigt. Trist bara att ingen av de bägge gjort nåt som kommer i närheten av vad de presterade tillsammans.

Sebastien Grainger visar upp sin kärlek för musikhistorien. Det låter som glam, powerpop och smart och slick 80-tal, men på ett ruffigt vis. Det är verkligen ingen stor produktion att tala om. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det än, men det finns nåt som lockar. Kanske bara minnen som får mig att vilja gilla det här. Det återstår att se. I vilket fall, välkommen tillbaka till albumformatet Sebastien.

Skaffa ny frisyr

Dungen på KB, Lucky Dragons på Krets och U.S. Girls och Ohvoth på Studion. Ännu en dag med fler val än vad som kan anses sunt, särskilt i mitt tillstånd av evig krasslighet. Lutar åt finpizza och sofflock.

Lyssnar på: Dundertåget. Fint det.

African Rhythms

Kan knappt vänta på att "Watersports" med Mi Ami ska släppas. Har inga låtar från den än, men har blivit helt besatt i "African Rhythms" 12". Den är dessvärre helt slut överallt verkar det som, men det här internet jobbade lite för mig, så jag tänkte dela med med mig av låtarna jag med. Trumpunk med dubinslag och skriksång, kan det bli bättre?

Ladda ner Mi Ami - "African Rhythms"
Mi Ami på MySpace.

Torsdag i Malmö

Så här roligt är det alltid i Malmö.

Torsdag, och den satans icke-sjukdomen ligger fortfarande över mig som en våt filt. Tänkte våga mig ut lite försiktigt ikväll ändå, men får se hur länge jag orkar. Saran fyller år, och vi har klubb på Vinylbaren.

All Whirlwind, Heat and Flash #5 kommer bjuda på mycket roligt, mest nytt knasflum från mig. Nya favoriter som Gary War, Mi Ami, Extra Life, Peace In och Micachu ska spelas tillsammans med Animal Collective, Ponytail, Gang Gang Dance, Telepathe, High Places och Psychic Ills. Vad David och Caroline spelar återstår att se, men jag lovar att det inte blir nåt av Kleerup! Tidiga besökare har chans att få ett ex av senaste Hearts Of Darknesses om de ropar bandnamnet högt och ljudligt. Öppnar 18, vi börjar spela strax innan 20.

Babel bjuder typiskt nog på Rundgång @ Babel ikväll. Då vi delar en hel del publik kunde det vara roligt om folket sprang mellan ställen. Det lär ju inte hända, så jag kan väl lite kaxigt säga att vi har billigare öl och, subjektivt sett, fler bra skivor med oss, men samtidigt erkänna att det nog blir mer dans borta hos Dennis och Mathias. Öppnar 21.

Om Sydafrikas svar på Vampire Weekend, Desmond and the Tutus, lockar, eller Vänner & Bekanta låter som ljuv musik i öronen, så är det Debaser Malmö som är stället du ska vara på ikväll. Säljtexten säger: "vi (tar) med en massa roliga DJs på vår resa ner till malmö och vi lovar att ni inte kommer kunna sitta still på jobbet/skolan/soffan dagen efter." Öppnar 19, band 21:30.

Mitt tips är att gå till Krets först av allt för att höra Pär Thörn läsa ur sin nya bok, "Tidsstudiemannen". Han är alltid bra, så det vore dumt att missa. Börjar någon gång efter 19:30, men innan 21.

Babel.
Debaser Malmö.

Human Fly

Lux Interior, frontmannen i The Cramps, har gått ur tiden. Erick Purkhiser som han egentligen hette, ska ha avlidit till följd av ett hjärtfel på Glendale Memorial Hospital i Glendale, Kalifornien, på onsdagens morgon, lokal tid. Den vandrande hyllningen till rockens historia blev 60 år. Världen är ett original fattigare. Vila i frid.

Uppdatering: andra uppgifter säger att han blev 62 år. Jag vet inte vad som är riktigt, men död är han fortfarande, och det är fortfarande lika trist.

Redefinition of Being Featuring

Foldout på "RTZ"-vinylen.

Senaste skivan, "Shelter From the Ash", utropades till det bästa Six Organs Of Admittance gjort. Jag höll inte med. Jag gillar den och så, men den har inte riktigt mystiken från tidigare inspelningar. Jag säger inte att det var bättre förr när Ben Chasny satt själv med en fyrkanalsporta i en mörk källare med micken i ett brutet sexpack, men någonting saknades.

Nu sitter jag här och lyssnar in trippelvinylen "RTZ" med låtar från det förflutna i alla fall, och jag gillar det. Samlingen innehåller musiken som släpptes i liten upplaga för att ingen var intresserad, som det brukar vara, men det är klart, nu anses den vara OOP och het, och kan därför plockas fram igen (inte helt sant, men jag försöker göra en poäng här). Tur. Jag har långt ifrån något att tala om av det här, och det gör det här till en bra samling för fans, men den funkar nog också för nytillkomna lyssnare. Det bjuds på mängder med bra låtar, en hel del fantastiska. De är enkla, men, ja, ofta magiska. Jag hör det jag föll för, och det är inte bara embryot till det som blev bra, det här är verkligen mestadels redan så bra som han blev på de mer kända skivorna som faktiskt sålde några ex. Ibland blir det visserligen fragmentariskt och mynnar inte ut i något, men det har inte ändrats så mycket över åren. Det kommer med artisten.

Rekommenderas såklart varmt.

Drag City.

This Is Head

This Is Head live, stulet av: Emma Svensson, pause.se

Ett av Malmös allra bästa band, This Is Head, spelar tillsammans med Crystal Antlers på nästa High Five, den 14 februari. Jag skickade några snabba kvällstidningsfrågor till Tom Malmros som spelar i bandet för att reda ut några saker kring bandet alla pratar om, men få vet någonting om.

Hej Tom. Hur går det för er egentligen, blir det någon skiva?
Det går bra. Första släppet blir troligtvis en singel/EP som är i din ägo i maj. Fullängdare till hösten är planen.

Ni har ju spelat överallt*, hela tiden, hur många spelningar har ni hunnit med sen ni började egentligen?
Runt tio gig sen i juli då This Is Head föddes.

Hur kommer det sig att ni är så peppade?
En kombination av nyförälskelse och förkärlek för monotoni. Henric och Adam har spelat ihop mycket tidigare och samma sak med mig och Björn. Det känns nytt & tryggt på samma gång. Bra mix.

Har för mig att ni fick press innan ni ens spelat er första spelning, några tips till nya band om hur de ska gå till väga för att synas och höras så tidigt?
Vi har inte haft någon plan hittills och det fortsätter nog på det viset. Vi gör bara det vi gillar och tycker känns bra. Dagens tips ifrån This Is Head.

Hur gick det i Stockholm, kastades det trosor på scenen efter PSL-hypen, är ni skitstora i indiestan?
Det gick bra! Klart över förväntan. Inga trosor, inga kalsonger, vilket nog är mer sannolikt. Vi är nog fortfarande skitsmå i Stockholm dock.

Blir det många nya låtar och moves när ni ska spela tillsammans med Crystal Antlers på High Five?
Nya låtar blir det, med det kommer även nya moves.

Kan ni lova extra mycket kärlek just den spelningen för att det är Alla Hjärtans Dag?
Om du och Lood kramas lika hjärtligt som på PSL så försöker vi på vårt håll. Ska vi säga så?

* Överallt = flertalet credfester, butiksspelningar och ett par andra tillställningar i Malmö.

This Is Head på MySpace.
Crystal Antlers på MySpace.
High Five på MySpace.

Tween My Lips

Ringde och bokade tid på Vårdcentralen i måndags. Fick komma och träffa Dr. Bengt vid tiotiden. Fem minuter och 150 kronor senare stod jag på gatan igen, utan någon riktig diagnos eller recept att hämta på Apoteket. Förnedrad och förvirrad gick jag till Konsum och köpte chokladmjölk, tunnbröd och ägg. Funderade ett tag på att läkarvetenskapen fortsätter sitta på sin höga häst och diktera sanningen utan att någon ifrågasätter, sen ledsnade jag på det också och gick hem för toppenfrukost och skräp-tv.

Sitter på jobbet idag för att lite smågrejer behöver fixas, ett inslag behöver ses över och ett möte behöver gås på. Sen är det hem till soffan igen. Får inte mycket annat gjort nu när jag är sjuk, men jag har laddat hem en del nytt, en del fått och annat snott.

Lyssnar på: Hård Cock Rock Disco rap med Food For Animals just nu, tolvorna med Mi Ami och kommande med Cut City, Alarma Man och Pterodactyl hemma. Mest. Ny samling med massa fint också.

High Five 090214

Bonus:

Crystal Antlers' debut full-length Tentacles due out 4/07/09
Tentacles, the hotly anticipated debut album from Crystal Antlers, will be released on April 6th (Europe) and April 7th (North America) via the stalwart indie label Touch and Go Records, home to CocoRosie, Ted Leo, The Jesus Lizard, and many others.

Recorded and mixed on 2” tape at San Francisco’s Closer Studios in the span of one sleepless week, Tentacles is a document of the Antlers’ vigorous work ethic and breathless vitality.

Thirteen tentacles:

1- Painless Sleep
2- Dust
3- Time Erased
4- Andrew
5- Vapor Trail
6- Tentacles
7- Until the Sun Dies (Part One)
8- Memorized
9- Glacier
10- Foot of the Mountain
11- Your Spears
12- Swollen Sky
13- Several Tongues

Touch and Go

Möllan

Godisaffären säljer fulöl. Möllan alltså. Gotta love it.

Ornette!

Fick de här två vinylerna på posten idag. Tog en månad, men de var billiga, så det var värt det. Har dem bara på filer tidigare, så nu får jag chansen att spela dem på ett trevligare format. Den fantastiske mannen har släppt mängder med skivor såklart, men jag började botanisera mellan '58 och '61 då bland andra favoriter som "The Shape of Jazz to Come", "Change of the Century", "This Is Our Music", "Free Jazz" och "Ornette!" kom, och nu har jag dem alla på vinyl! Sweet!

Oh Lord, I'm Getting Inspired

The Objects kan vara det bästa jag hört från Stockholm på mycket länge. Glädjen är stor just nu, trots halsont och krax (även om den nya halvballaden kanske inte är riktigt lika bra som de gamla låtarna).

The Objects på MySpace.

Ikväll blir det den udda konstellationen Mark E Smith & Ed Blaney från The Fall på Debaser Malmö. Varför de inte bara heter The Fall är märkligt. Det är väl bara Mark E som är bandet i alla fall? DJ Jocke (Dipper, Sci-Fi Skåne) spelar skivor. Det blir fint.

Pest & Kolera

För de Malmöbor som inte ska på Pelle Ossler på Babel finns det två andra ställen att gå till för bra skit. Who Put the Bomp (Do the Math och Kinski) spelar rock och obskyrt på Metro, och jag och Saran spelar finstämt och flumdumt på Tempo under det charmiga namnet Pest & Kolera. 21:00 börjar vi, vet inte när de andra drar igång.

Tammy

Sitter och slösurfar efter att ha fått lämna redigeringen jag satt i för viktigare saker. Alltså, nån behövde göra viktigare saker än jag höll på med. Loggade in på MySpace, detta forntida verktyg som fortfarande funkar bra när nya grejer ska hittas och gamla grejer behöver lyssnas på, även på jobbtid. Nu blev det lite Final Solutions, kanske mest för att jag var tvungen att kolla när Jay Reatard kommer till Vega.

Storløkken tillbaka i stan

Tisdag i Malmö, och det betyder jazz. Vinterjazz närmare bestämt, och även om jag inte tror jag kommer se så många av dessa konserter så hoppas jag hinna se Elephant9 i alla fall. Blir nog toppen, för även om det kallas fusion så är det fortfarande Rune Grammofon som släpper.

Från Jazz i Malmö:

Vinterjazz 2009 • 25 januari – 6 februari
Under festivalen VinterJazz 2009 jammas det intensivt på jazzklubbar i hela regionen och runt om i Norden. På båda sidor Öresund bjuds högkvalitativ jazz av såväl internationellt som svenskt och danskt snitt. Vinterjazz är en årlig festival som fokuserar på artister med nordisk anknytning.

ELEPHANT 9 • Tisdag 27 januari på Victoriateatern
Elephant 9 är en av de centrala grupperna på den glödheta norska jazzscenen. Denna elektriska och eklektiska trio had skapat en säregen blandning av jazz, rock, prog och psychedelia. Med klaviaturisten Ståle Storløkken (Supersilent, Humcrush, BOL) i spetsen på orgel och Rhodes associerar man gärna till Miles Davis Bitches Brew-period, Tony Williams Lifetime och Weather Reports tidiga plattor. Med andra ord: fusion från guldåldern!

Are You Ready?

Sägs att nöjespalatset Slagthuset ska läggas ner. Var ska alla deras besökare ta vägen, och vem vet vad de gillar? Kommer vi få mer folk på Möllan nu? Hederliga Chokladfabriken kanske blir det nya heta med tusen meter kö och kortkorta kjolar i pastell.

Det virriga är väl bara att ett fullt Slagthuset räcker till att fylla KB, Inkonst och Debaser plus lite till. Metalldetektor på High Five nu då kanske.

Artikeln i Sydsvenskan här.

Kristet

Uppdrag Gransknings senaste avsnitt handlar om de svenska korstågen. En intervju är med Biskopen Richard Williamson, och han säger sig känna till fakta om att Förintelsen aldrig hände. Se den längre biten här: UG.

Slut som artist

När jag hörde en stackars liten låt på Dundertågets MySpace för några veckor sen visste jag inte riktigt vad jag skulle tycka. Pere Ubu möter Nationalteatern och Pugh eller nåt sånt mumlade jag. Idag kom skivan - "Skaffa Ny Frisyr" - och jag kan inte annat är gilla det direkt. Det är Thunder Express på svenska med tusen fina gäster och en hel del texter av Stefan Sundström. Retro, visst, ibland lite ostigt, men det är bra och ger småmysig stämning på redaktionen där jag sitter och kraxar med dålig hals och blaskigt kaffe.

Skivan släpps 18 februari på Razzia. Vet inte om den kommer på vinyl.

Xo Echo

Cut City.

Lyssnar på kommande "Narcissus Can Wait" med Cut City. Släpps på 12" inom kort, men den finns redan att lyssna på i sin helhet på deras MySpace. Rekommenderas varmt.

X Marks the Spot

Mattias Hellberg.

Blev en sväng till Babel i torsdags igen. Josh Rouse stod för underhållningen, och jag tänkte ge honom en chans till. Skivorna har jag väl aldrig riktigt fallit för, men några låtar här och där har nått fram. Gamla redaktionen gillade ju den lille mannen väldigt mycket, så jag har hört det mesta antar jag.

Josh själv ser ut som en något för välmående professor från ett puttrigt universitet utanför Seattle eller så. En sån typ som glider omkring i sin ulliga kostym och myser. Undehåller lite på spanska och filar lite på gitarren. Hans publik är en annan historia. Äldre med en förkärlek för fin musik, unga missförstådda pojkar och flickor, välschamponerade och överförfriskade ynglingar som inte riktigt lyckas vara som sin idol hur mycket de än kan sjunga med i texterna och de där paren som har allt med Drake och Dylan som går ut en gång i månaden för att se musik som låter som Drake eller Dylan. Kanske låter jag hård och trångsynt, men jag blir alltid lite sur när jag möts av oförstående publik som bara är där för sin egen skull, den som inte tar hänsyn till någon annan. Som tycker det är ok att blänga surt eller till och med knuffas lite för att andra vill ta sig någon annanstans i lokalen. Ja, ni vet alla vilka jag pratar om. De som aldrig klappar i takt.

Josh var bra och har inget ansvar för sin publik. Han ska bara fortsätta vara mysig och göra mysiga låtar.

Hade klubb i fredags. Mycket folk, och bra folk. Mycket kärlek i luften. Jag hamnade i rock och soul-träsket, men fick en hel del beröm, nästan så att jag häpnade faktiskt. Inte en enda som klagade. Märkligt. The Branded skötte sig exemplariskt, även om garagerocken ibland kan kännas lite begränsande, och Mattias Hellberg & The White Moose glänste. Kul att se dem alla igen, och roligt att de var så bra.

Lyssnar på: "Who Put Out the Fire" - Monorchid

Black Fur

Fredrik på viva el patio 080427

Fredrik spelade på Babel igår, på klubben som inte riktigt vet vad den heter. Tror det är Micro nu.

Apropå namn, jag tycker fortfarande inte att Fredrik är ett bra namn på ett band. Däremot är musiken de gör riktigt bra, och de är lätt ett av Malmös bästa band just nu, så de kanske är förlåtna. Tyvärr visade de sig inte vara fullt så bra som de brukar igår, även om jag tyckte de var mer än ok. Kanske får de skylla sig själva när de satt ribban så högt som de gjort.

Igår lät det bitvis lite orepat, de fick inte riktigt till samma sömlösa ljudväv de oftast lyckas med; den vackra väv som ofta för tankarna till mer folkorienterad, hypnotisk postrock. De lät plötsligt mer som ett vanligt band än tidigare. Det blev ingen sagomusik, stilen de själva satt på sin musik.

Igår firade Fredrik släppet av den 3" CDEP som är andra delen av en trilogi. "Holm" heter den första, "AVA" heter den andra. De finns att köpa här. Om du inte har skivan "Na Na Ni" så finns den där också. Rekommenderas.

Xpressway to yr Skull

Det har väl inte undgått någon att Sonic Youth kommer till Malmös konsthall 29 maj för att visa upp sin utställning SONIC YOUTH ETC. : SENSATIONAL FIX? Utställningen innehåller lite av det mesta de företagit sig sedan 1981. Inte så tokigt då antar jag.

Det är sagt att de ska spela också, men var verkar oklart.

Nyheten i DN.

Lyssnar på: "S/t" - Ovoth (CD-r). Martin Daun spelar ur sig sina drömmar om New York genom repetitioner. Tänk Glenn Branca.

La Llorna

"La Llorna" - Beirut

Jag har lyssnat väldigt mycket på "Flying Cup Club" av Beirut trots att jag ofta tänker att den osnutne amerikanen är lite för skolad och nöjd med sig själv i sitt musikaliska uttryck. Nåväl. Så kan det väl få vara. Nu kommer det nytt i alla fall, nåt så flott som en dubbel-EP, och jag är väldigt sugen på att höra dem bägge.

Den första skivan är med ett mexikanskt begravningsband på 19 pers, och den andra en slags återgång till hans gamla sovrumsdagar under namnet Realpeople. Låter som att det var ett bra drag att släppa dem på olika EP.

Den första är den som heter "March Of the Zapotec", och det gör den efter den mexikanska dialekten Zapotec. Antar att det låter rätt mycket som det brukar, men lite extra mystik är väl adderad av bakgrundshistorien. Den andra skivan heter "Holland". Om det är efter landet vet jag inte, det kanske är efter såsen. 17 februari kommer den i alla fall.

UPPDATERING:
Orsaken till beirutpeppen kommer av att jag plockade fram gammalt av A Hawk and a Hacksack häromdagen. Fick mig att tänka på dem. Här finns en intervju och lite klipp med dem.

Popcirkus

Jag vet vilka namn som behövs för att göra musiktv som får tittare, men måste Popcirkus kännas så tråkigt redan på pappret? Svensk P3-musik modell lagom blandat med enstaka utländska artister och några stor-stora. Jag kommer naturligvis titta, men jag kan inte säga att jag är mer än måttligt intresserad just nu. Vem kunde tro att A Camp med Nicolai Dunger skulle kännas som det hetaste 2009?

Octaves/Tremoloes

Glöm för tusan inte bort att Sonic Boom spelar på Strand i Stockholm den 31 januari.

Tvivel

Har inte hunnit köpa Masshysteriskivan än, men MySpace kan ju ibland hjälpa till att döva suget efter nytt. Särskilt när pengarna inte riktigt räcker till allt som suget hoppas på. Bra för pepp så här i pausen strax före lunch också.

Ny Våg har släppt nytt med Bombettes såg jag. Fint.

No More Runnin'

Jag hörde ryktet att Animal Collective ska spela på Mejeriet i Lund 5 mars, men jag ville gärna ha mer på fötterna innan jag skrev det. Kunde ju ha frågat dem, men nu står det på Paw Tracks i alla fall, så det verkar ju onekligen vara klart. Fint det, men trist att det är enda datumet i Sverige. Jaja, ni som inte bor här får väl komma ner.

Eyes Closed

Blev en sväng till Debaser och affären Meadows klubbkväll i fredags för att se Pretty Whores (tidigare Pretty Whores of Manhattan). De kommande låtarna visar att de utvecklats en hel del, och live blir de bara bättre och bättre. Känslan är att de snor lika obrytt som banden gjorde under de där bra rockåren på 90-talet. The new new wave of swedish rock snart kanske?

Cassus spelade också, och de överraskade till en början då de faktiskt fångade in mig. Efter fyra, fem låtar var det mest jämntjock sörja.

Lite lagom bakis satte vi oss i en bil i lördags förmiddag för att ta en sväng till Göteborg och P3 Guld. Efter sedvanligt traggel i stan med glömda saker och kaffesug så var vi på väg. Vi där fram valde musik, och det blev soul, mod och rock blandat med Genius (en slags shuffle på iPod) baserad på Stone Roses. Sittdans med andra ord. Väl framme fastnade vi lite i ett parkeringsgarage, och efter det hade jag en riktig dipp och mådde rätt kass en stund. Det ordnade upp sig efter lite vila på hotellet.

Galan var rapp och underhållande. Inte så överraskande eller spännade. Överlag en bra gala. Varför ljudet inte kan vara bra på live för att det är TV och radio vet jag inte, men det är så det verkar. Sämst var publikhetsaren som ideligen flaxade framför vår sektion. Kidsen skrev och klappande ändå, så jag vet inte vad han ville med att försöka sätta igång den något trötta och åldersstigna pressläktaren.

Bäst live var nog Anna Ternheim. Inga större avvikelser från vad som var väntat. Hade kanske önskat andra vinnare i några kategorier, framförallt hade jag velat att The Hellacopters skulle fått Guldmicken.

Mellanfest på hotellrummet var nog roligast, men den är ju alltid tvungen att landa i en nedåkning till lobbyn och den riktiga festen. Gammal Kentmedlem spelade rock och pop i ena rummet och gamla MTV/ZTV-gubbs spelade pop, hiphop och dans i det andra rummet. Det senare rummet kanske kunde varit roligast om de inte envisades med att visa mixskills var 30 sekund. Laptop alltså. Jag vet inte jag. Kul att hänga runt med lite vänner från olika delar av landet i alla fall. Jag tjatade en del på Kristofer Åström om återförening av Fireside och att "Elite" är en fantastisk platta också.

Festen tog slut efter ölen (det blev Peroni som sista vet jag, att de aldrig lär sig), men som vanligt kom grisljuset lite som en överraskning. Folköl införskaffades snart på 7/11 och festen fortsatte stillsamt på vårt rum till Morrisey och Wings-skivor spelade genom hotellets multimedia-TV. Strax efter ett någon ringde ett samtal till receptionen för att det inte gick att byta låt, så somnade jag. Fördelen med att spendera efterfesten i sin egen säng. De andra fortsatte i en timme till, men jag var rätt nöjd med att sätta punkt.

Lyssnar på: "Mirror Eye" - Psychic Ills.

Human Hair

Lovvers på Debaser Malmö igår. Tror de var rätt packade, men vet inte om nykterhet hjälpt trummisen. Han verkade inte riktigt veta vad han höll på med.

30 minuter lång spelning, och jag tror jag sa att spelningen måste ha varit lite som de var i de tidiga hardcoredagarna. Gammal rock filtrerad genom oljud av folk som ibland var lite på hal is, särskilt vad gäller hastigheten. Känsla och hjärta mer än spelskicklighet och hjärna. Oavsett eventuellt haltande logik i det ovanstående påståendet, så gillade jag dem skarpt. Känns som jag var rätt ensam om det. Köpte tolvan i alla fall (finns bara en vad jag vet, men jag har inte googlat), de hade inga sjuor med sig. Prutade ner den till 90 då jag inte hade så mycket mer på fickan.

The Branded som jag bokat till nästa fredag var inkallade som förband då Dag För Dag ställt in. Lovvers och de är tydligen polare. Inte helt kosher i min bok, men var och en gör val efter egen agenda. Jag behöver inte gilla det. Bandet var bra i vilket fall. Hoppas att de är lite svettigare nästa gång. Ljudet och låtarna var det inget fel på.

Lyssnar på: "Think" - Lovvers

Shit Fan Punx Get Busted

DLTD030 släpps i dagarna och är inspelad av Hearts of Darknesses. "Shit Fan Punx Get Busted" finns redan på skivaffären Rundgång, men beställs väl enklast på Deleted Arts hemsida om du inte bor i trakten kring Malmö.

Skivan är relativt kort, det är en tolva med fem låtar, men den är fylld med alldeles lagom mycket smutsig fuldans spelad på trasig elektronik för att hålla igång ett party en kortare helkväll. Låter lite som LCD Soundsystem om han var ung och hade hängt ett tag med Sightings. Kanske.

Rekommenderas varmt.

Merriweather Post Pavillion

Att få höra "Guys Eyes" på skiva till slut är precis så glädjande som jag hoppats. Jag hade låten med i Musikbyrån efter vi spelat in några låtar med Animal Collective på Loppen, antar i fjol. Efter det har jag hört den spelas live igen, men i en något annorlunda version. Eller jag har för mig att det var den i alla fall. På Berghainspelningen i Berlin flöt ganska mycket ihop i en rätt hård dansattack. Vi var rätt förvånade, men glada. Snopna av att de spelade relativt kort set. Jag älskade det, men när förhoppningarna inför var näst intill omöjliga att infria så gick åtminstone jag därifrån med en förvirrad känsla av utmattning. Som att jag äntligen fått det där underbara avklarat till slut, men att njutningen borde varit ännu större än den faktiskt var. Låter som att jag är negativ, men det är jag inte. Svårt att vara ett dedikerat fan.

"Merriweather Post Pavillion" är förutom en anrik utomhusscen i Columbia, Maryland, även namnet på Animal Collectives nya skiva. Den innehåller inga dåliga låtar. Däremot har jag (efter en lyssning) fått för mig att "In the Flowers" och "Bluish" är mindre bra. Men det vet jag såklart inte än. Säkert är att det här är ännu en bra skiva av kollektivet som kommer hålla mig i sitt grepp i månader framöver. Den är inte helt olik de två senaste fullängdarna eller den senaste med Panda Bear: "Person Pitch". Kanske är den mer lätt i sin framtoning än en sammanslagning av de tre skivorna. Den är ljus, lekfull utan att vara särskilt experimentell, mer låtbaserad men med albumflyt utan att offra något på vägen, men framförallt lätt på nåt sätt. Som vikt alltså. För örat. Svår skiva att inte gilla med andra ord.

Igår fick jag avin, idag hämtade jag skivan. Nu stannade den till i slutet av sida fyra, och det är dags för spelning nummer två. "Guys Eyes", "Summertime Clothes" och "Brother Sport" känner jag igen sen tidigare, utan att de för den delen sticker ut som att inkludera en gammal EP eller så (det är kanske det värsta, när låtar ska tävla sinsemellan på en skiva). Nu har jag lagt på A1 igen och ska snart lägga mig på soffan (efter att först ha konstaterat att jag hade fel angående "In Flowers" samt att det verkar vara rusning på gratisfilerna som jag försöker ladda ner). Önskar att det är dags för den där konserten i närheten som det ryktas om, tills dess får jag drömma mig tillbaka till de fantastiska spelningar jag faktiskt redan sett i Malmö, Roskilde, New York, Köpenhamn och Berlin. Hoppas listan drygas ut. Snarast.

Ny sida för "Merriweather Post Pavillion".
Animal Collective på MySpace.

Merriweather Post Pavillion, stället.

High Five 090123

MATTIAS HELLBERG & THE WHITE MOOSE + THE BRANDED
DJ IS OK (HIGH FIVE CREW) + DJ THÖRNTABLE

Det blir riktigt hederlig garagerock som uppvärmning till Mattias Hellberg & the White Moose nästa fredag på High Five!

The Branded debuterar äntligen på Debaser Malmö trots att de är från Malmö. De har på nåt sätt verkat lite under radarn för de flesta, trots att de spelat en hel del. Trist då de definitivt förtjänar mer uppmärksamhet. Grym 60-talsgarage är vi inte direkt bortskämda med här i den smutsiga södern, och det är kul att haffa dem strax innan de drar på en europasväng.

En paus på en månad har känts rejält, men rostiga har vi inte hunnit bli. Jag förstår ju redan att det blir en bra dubbel och hoppas på ett riktigt lönefredagsmayhem. Som vanligt är det gratis till 22.

Mattias Hellberg & the White Moose
The Branded

PS. Grattis på 50-årsdagen Motown! DS.

Where The Action Is?

Jaha. Den var ju inte alls så tråkig som jag trott den där Guldbaggegalan. Jag kan däremot erkänna att jag inte sett en enda av de filmer som var nominerade. Svensk film har äcklat mig så mycket i sin självgodhet så länge och ihärdigt att jag blivit helt ointresserad. Jag vet att jag missar bra och udda filmer, men jag har svårt att piska upp intresset. Nu vill jag se några av de som nominerades (och vann), så min inställning är väl på väg att ändras. Vi får se.

Själva galan hade ju några "gömma sig bakom kudden"-ögonblick såklart. Några tacktal som var under all kritik, men de bra vann över de dåliga. Komikerhumorn var ju även den uthärdlig, till och med smårolig någon gång. Det var inte illa.

Vi gjorde för övrigt en lista till vår irländska vän Billy i somras på svenska klassiker han borde se. Vet att han betar av listan med glädje. Tanken var att han måste se filmer som "Repmånad" och Morrhår och ärtor" för att kunna förstå hur det är att vara svensk. Han kan ju inte bara se Bergman och Roy Andersson. Ett sånt tilltag skulle visserligen vara svenskt på riktigt. Vi är ju väldigt bra på historierevisionism i det här landet. Särskilt kulturell sådan.

I morgon bitti far jag till Danmark igen för lite mer kurs. Dags att göra ett försök till att sova med andra ord. Svårt såhär tidigt. Har alltid haft det. Vill ju egentligen mest sätta mig ner och lyssna på "Kill City"- Iggy Pop & James Williamson som jag fick på posten häromdagen. Har ju faktiskt ALDRIG hört den.

På tal om att inte ha hört, jag föll för frestelsen att lyssna på nya Animal Collective i lördags i gott sällskap. Idag ligger vinylen på postICA. Jag kunde ju ha hållit mig ett par dagar till så hade jag fått den där känslan jag hoppades på, ni vet den där som knarkades förr. Olyssnat fanns vetskapen om att det var bra det som köpts. Nålen sattes mot vinylen och gläjen eller förvirringen spred sig kroppen.

Lyssnar på: "Let's Go Baby (Where The Action Is)" - Robert Parker (låt)

Raoul Duke

Såg "Gonzo: The Life and Work of Dr. Hunter S. Thompson" Den infriade nog de flesta förväntningarna, även om den var lite lustigt filmad ibland. Många intervjuer i filmen som var roliga och relevanta, men också rätt mycket helt fantastiskt arkivmaterial. Bland annat när Hunter S. Thompson får möta en Hells Angel i TV. Kul att se.

Mycket av filmen handlar om personen Hunter, hur han levde sitt liv, men också om journalistens inställning till vad han företog sig. Ja, hela gonzogrejen fick ju rätt mycket tid också (titeln på filmen säger egentligen precis vad filmen handlar om). Roligt att Steadman var med, han som gjort alla underbara teckningar, och det var ju han som var med på ett hörn när gonzon föddes. I övrigt var det ett långt parti i filmen om hans arbete kring valet 1972 som jag gillade mycket. Särskilt att han hittat på saker om en usel kandidat han gillade, för att sen sprida rykten om honom som han sen tryckte som hörsägen.

Hunter S. Thompson hade ju en fax tidigt. En så kallad Mojo Wire. Tror han fick den när han jobbade åt Rolling Stone, roligt på nåt sätt då de har sin fax med i filmen "Almost Famous" (de är ju så glada över att de har en maskin som skriver en sida på "så snabbt som sex minuter!"). Hunter skjuter sin. Roligt att återigen se folk bryta ihop över ny teknik, särskilt nåt så festligt som en ur-fax. Amerikanerna använder visserligen fortfarande fax, så de tog nog den på stort allvar till slut.

Tog en sväng på klubben Supersoul på Debaser igår efter tex-mex och film. De spelar verkligen blandat. Det mesta går mig helt förbi. Sen spelar de plötsligt helt fantastisk musik en stund. Lite för sällan det händer bara, annars hade jag kanske gått dit oftare.

------------------
Rättning: Korrigerade just det där om att Hunter S. Thompson faktiskt sköt sin skrivmaskin. Det var först senare han valde att ta sitt liv med pistol. Det hade den här gången inte med saken att göra. Plumpt. Förlåt.

Vila i frid

Ron Asheton är död. Han blev inte äldre än 60. Jag fick veta det nu. En hjärtattack i hemmet sägs det, och tydligen inträffade det för ett par dagar sen. Märklig sammanträffande att jag precis läst en del om hans liv i boken om Iggy Pop. Vet inte om han fortfarande tog droger och bodde hemma, men det spelar inte så stor roll. Hans gitarrspel lever vidare hos tusentals, kanske hundratusentals gitarrister världen över. Själv snodde han snyggt, och spelade som ingen annan. Framförallt med The Stooges. Om du inte tror mig, lyssna på exempelvis "Funhouse", världens kanske allra bästa skiva. Tack så mycket Ron.

Rolling Stone minns Ron Asheton här.

Cock In My Pocket

Avslutade till sist "Open Up and Bleed" igår. Paul Trynkas bok om Iggy Pop. För fans av framförallt The Stooges och tidiga Iggy Pop är det här bitvis riktigt bra och underhållande läsning. Lite torr ibland kan jag tycka då alla fakta verkligen ska med. Kanske kunde några av de gamla flickvännerna fått utebli. Bäst är väl de passager som redovisar de händelser som jag tidigare vetat för lite om och de tidiga dagarna i Ypsilanti/Ann Arbor/Detroit. Glad över att det inte blir ett kapitel pepp och resten gnäll i alla fall. Musikbiografier blir lätt så.

Trynka har gjort 70000000 intervjuer med folk kring James Österberg/Iggy Pop, från späd ålder till idag, men han har fått minimalt med intervjutid med huvudpersonen själv. Det är trist, men kan också vara en sätt att få en historia närmare sanningen. Inte heller inflytelserika storheter som David Bowie kommer till tals, kanske av samma skäl. En rik biografi har det blivit i alla fall, och rätt mycket handlar om de två sidorna av samma man.

Svårt ibland att veta vem som sagt vad visserligen då Trynka använt sig av äldre intervjumaterial som inte gjorts för boken, plus att det är en hel del fakta som jag inte har koll på, och därmed inte riktigt vet var han har fått sin sanning ifrån. Saftigt kapitel med källhänvisningar dock, så det är säkert kosher i sin helhet.

Bra bok. Tar en stund att läsa. Rekommenderas.

Läs intervju med Paul Trynka om boken här.

PS. Såg Dom kallar oss artister med The Hellacopters igår också. Gillade delar av programmet, men jag var nog inte målgruppen. Kanske borde skriva nåt om det också. Får se om det blir av. Annars: Vila i frid The Hellacopters! DS.

The Electric Proletariat Rides a Velvet Chariot

Klämde ur mig en version av min krönika till pressreleasen till "Grand Letdown", Scraps Of Tapes kommande. Den första var i flummigaste laget. Den andra var bättre, men kanske lite säljig.

Kul att få frågan, men sen ska det skrivas också. Tar alltid emot något, hur roligt det än känns innan eller efter. Skivan kommer i mars tror jag. Bra, helt klart ett steg framåt. För fans av Fireside och senare Mogwai är den given (jag säger det som nåt positivt, men det kanske är uppenbart).

Första dagen på jobbet igår. Lång dag med möten, så jag fick inte mycket tid till att lösa måsten. Hade tänkt gå dit tidigt idag, men somnade sent, och är fortfarande helt slut. Rätt vanligt såhär i början på säsongen visserligen. Vända på dygnet och allt sånt där kan ta tid.

Lyssnar på: "The Family Album" - An Albatross.

Being Is More Than Life

Det blev en stillsam tillställning framför brasa på tre i en villa i Båstad på Nyårsafton (fem om hundarna räknas). Det dracks öl, åts tex-mex och spelades nedladdat från husets PC. Blev allt från gammal Thåström till Fugazi. Lång stafett enligt modellen "två låtar var, repetera". Champagnen var gammal och fin med smakade dåligt. Maten och sällskapet var desto bättre. Bara en som saknades, men hon var sjuk och långt borta. Snart hemma igen.

Nu är det dags att ta tag i 2009. Eller ja, det får vänta till imorgon såklart, idag blev det pizza och en del TV.

Inledde annars året med att spela lite Baby Grandmothers. Bra skit. Blev sugen på den efter att ha sett Loffe gå loss tillsammans med Bo Hansson i gamla klipp på Stjärnorna på slottet. Fråga mig inte hur det där fungerar. Borde faktiskt köpa vinylen som kom halvnyss då jag vill ha mer än det jag har, den innehäller ju: "...deras unika, stenhårda liveinspelningar gjorda på Filips, deras omöjligt rara singel och en mycket obskyr liveinspelning från Finland."

Gott nytt folks.

"Baby Grandmothers existerade från september 1967 till maj 1968 och var i stort sett husband på den psykedeliska klubben Filips i Stockholm. I januari 1968 gjorde dom en tredagars turné tillsammans med Jimi Hendrix och Mecki Mark Men.

Med M.A. Numminens hjälp lyckades de få till en singel som spelades in i Helsingfors i mars 1968. Kenny Håkanssons förstärkare gick dock sönder under inspelningarna, något som kan höras på singeln. Därför blev det tyvärr ingen LP för gruppen. Baby Grandmothers gick sedan ihop med Mecki Bodemark och blev den nya upplagan av Mecki Mark Men."

FACIT 2008

Musikbyråns redaktion finns kvar i tanken och har kvar samma önskan att tipsa. Därför gjorde vi en lista även i år, men den här gången tillsammans med lite annat löst folk. Inte för tv, utan för att det är kul. 18 av de tillfrågade lämnade in listor.



1. Glasvegas - "S/t"
2. Håkan Hellström - "För Sent För Edelweiss"
3. Fleet Foxes – "S/t"
4. Markus Krunegård - "Markusevangeliet"
5. Vampire Weekend - "S/t"
6. Bon Iver – “For Emma, Forever Ago”
7. Satyricon - "The age of Nero"
8. Division Of Laura Lee – “Violence Is Timeless”
9. Frida Hyvönen - "Silence is Wild"
10. Burst – “Lazarus Bird”

11. Fucked Up - "The Chemistry Of Common Life"
12. MGMT - "Oracular Spectacular"
13. Death Cab For Cutie - ”Narrow Stairs”
14. Hercules And Love Affair - ”S/t”
15. Sigur Rós - "Með Suð í Eyrum Við Spilum Endalaust"
16. Joel Alme - ”Master of Ceremonies”
17. Pascal – “Galgberget”
18. Raphael Saadiq - "The Way I See It"
19. Cut Copy - "In Ghost Colours"
20. Foals – “Antidotes”

21. Lykke Li - "Youth Novels"
22. Lil’ Wayne - "Tha Carter III"
23. High Places - "S/t"
24. Spiritualized – “Songs In A&E”
25. Nordpolen - "På Nordpolen"
26. Fuck Buttons – “Street Horrrsing”
27. Sebastien Tellier - "Sexuality"
28. Wildbirds & Peacedrums - "The Snake"
29. No Age - “Nouns”
30. Hate Eternal - ”Fury and Flames”

31. The Haunted – "Versus"
32. Q-Tip - "The Renaissance"
33. MoHa! – “One-Way Ticket to Candyland”
34. The Gaslight Anthem – "The ’59 Sound"
35. Nina Ramsby Ludvig Berghe Trio - "Du har blivit stor nu (en kamp!)"
36. Masshysteri - "Vår sida av stan"
37. Esau Mwamwaya och Radioclit - "Are the Very Best"
38. Damn! - "Let's Zoom In"
39. Erykah Badu - "New Amerykah:Part One (4th World War)"
40 . T.I. - "Paper Trial"

41. Mogwai – “The Hawk Is Howling”
42. David Sandström Overdrive - ”Pigs lose”
43. Duffy - "Rockferry"
44. The Bronx - "S/t"
45. Menahan Street Band - "Make The Road By Walking"
46. Veronica Maggio - "Och vinnaren är..."
47. Toumani Diabaté - "The Mandé Variations"
48. Kelley Polar - "I Need You to Hold On While the Sky Is Falling"
49. Cult Of Luna - ”Eternal kingdom”
50. Grand Archives - "S/t"

De som röstat är:
Dan Andersson, Jonas Appelqvist, Magnus Broni, Jenny Damberg, Eric Fallander, David Hagberg, Patrik Hamberg, Sara Kokk, Thomas Lundström, Per Magnusson, Fredrik Norberg, Mikael Nordlander, Tom Pyl, Jonna Sima, Klas Sivertson, Kal Ström, Håkan Thörn, Patrik Wirén.

Årets skivor 2008

Den här listan ska helst ses som tips på 25 bra skivor från 2008. Nummer ett är såklart bättre än nummer 25 på listan, men varför en viss skiva kommer före en annan är i många fall slump baserad på känsla.

Yeasayer är för övrigt bäst i år. Så är det bara.



1. Foals – “Antidotes”
2. Burst – “Lazarus Bird”
3. Pascal – “Galgberget”
4. Bon Iver – “For Emma, Forever Ago”
5. Vampire Weekend – “S/t”
6. Fuck Buttons – “Street Horrrsing”
7. Mogwai – “The Hawk Is Howling”
8. Glasvegas –”S/t”
9. No Age - “Nouns”
10. Markus Krunegård – “Markusevangeliet”
11. Spiritualized – “Songs In A&E”
12. Ass – “My Get Up and Go, Just Got Up and Went”
13. Bad Dudes – “Eat Drugs”
14. Genghis Tron – “Boarding Up the House”
15. Ville Leinonen – “Suudelmitar”
16. Division Of Laura Lee – “Violence Is Timeless”
17. Alexander Tucker – “Portal”
18. Bonnie ‘Prince’ Billy – “Lie Down In the Light”
19. Erik Levander – “Kondens”
20. MoHa! – “One-Way Ticket to Candyland”
21. High Places – “S/t”
22. Cult Of Luna – “Eternal Kingdom”
23. The Kills – “Midnight Boom”
24. The Oh Sees – “The Master’s Bedroom Is Worth Spending A Night In”
25. The Sword – “Gods of the Earth”

Utanför regler, lyssnat för lite eller strax utanför topp 25: Black Angels. Karl Blau. Crystal Castles. Crystal Stilts. Grouper. Jay Reatard. Torche. Vivian Girls. Wildbirds & Peacedrums.

10 minnesvärda spelningar 2008

Jag har sett väldigt många spelningar även i år, och det är inte lätt att välja några av dem. Påminn mig gärna om andra spelningar ni vet att jag upppskattat. Ordningen är kronologisk.

Yeasayer. Debaser Malmö.
Har sett dem fyra gånger i år vad jag minns. Den här var först. I konkurrens med två av de andra gångerna kan jag utropa dem till att ha gjort årets spelning.

A Place to Bury Strangers. All Tomorrows Parties, Camber Sands, England.
Ruggigt högt och oväntat bra. På Medis nu i höst var de lika bra, men det var inte lika högt.

Foals. Accelerator the Big One, Münchenbryggeriet, Stockholm.
Bästa giget på Accelerator i år. Jag vet inte vad det är med det här bandet, men jag gillar dem riktigt mycket, och live visade de sig vara precis så bra som jag hoppats.

Liars. Roskildefestivalen, Danmark.
Jag har sett dem massor av gånger de senaste åren, de flesta gångerna är minnesvärda. Den här var mest party och extas. Relativt oväntat faktiskt.

bob hnud, Roskildefestivalen, Danmark.
Klassisk återkomst. Kanske bäst på festivalen.

My Bloody Valentine, Roskildefestivalen, Danmark.
Klassisk återkomst II. Äntligen fick jag se dem.

No Age, Health, Mae-Shi. Pustervik, Way Out West, Göteborg.
Årets kanske bästa kväll.

Holy Fuck. Storan, Way Out West, Göteborg.
Fantastisk spelning som levde upp till peppen inför (av någon anledning kom den här spelningen upp i minnet något starkare än den i Roskilde, vet inte varför, för när jag tänker efter var jag nog än lyckligare då. Märkligt sånt där).

Animal Collective, Berghain, Berlin.
Ytterliggare en sjukt bra spelning med Animal Collective. Den här gången på technoklubb. Märkligt och underbart.

The Hellacopters, Debaser Medis (matinéspelning, lördag), Stockholm.
Jag vet inte om den här var bäst, jag såg tre spelningar på den sista turnén och intrycken flyter ihop. Koncentrationen och antalet kända ansikten som ömsom log och ömsom förstod allvaret i att det är över nu får mig att välja den här. Det slog även mig häromdagen att jag ALDRIG kommer få se The Hellacopters igen. Det är för jävla sorgligt på nåt sätt.

Året var 2008

Öppna sinnen tar in allt mer eklektisk musik. Det är det bästa som hänt de senaste åren. Vem som skapar och vem som lyssnar är alltmer slumpartat. De som vill mest ger ut skivor för människor som lika gärna kunde vara deras vänner. Många köper eller byter musik med varandra, och andra ger tillbaka genom att sätta upp spelningar. Ofta skapar de också själva. Det blir till fantastiska mängder av musik som vi lite fult kan kalla referensmusik; musik som det är svårt att inte älska. Musik som skapas av valda delar av musikhistorien, och inte av gränser satta av tyckare.

Ibland går referensmusiken över gränsen och blir till duktig musik. Det händer oftast när oron sätter sig, eller när någon tycker till lite för mycket. Oftast någon som lite valhänt ska sälja musiken. Någon som försöker paketera musiken på ett lättfattligt sätt som ska passa en tänkt målgrupp.

Skramlig, lite enklare lo-fi har i år samsats med mer duktig musik på listorna, samtidigt som klassisk indierock fått de flesta att återigen höja näven och skråla. Det är inget tecken på att den mer eklektiska refensmusiken är på väg ut, snarare är det väl så att även den musiken kan ses i nytt, lite mer referensbetonat ljus. Det tillkommer ju alltid en nyare bit av historia vid sidan av att de äldre referenserna blivit allt mer lättillgängliga. Glasvegas är ju lika lite först med att göra stora ljudbyggen av gamla dängor som Jesus and Mary Chain; och Vivian Girls, Crystal Stilts och Wavves gör rätt i att spela in sin fantastiska, oljudsbestrukna och punkiga pop med den enklaste av utrustning, trots att många andra band låter renare och tightare med billig utrustning som kan användas av alla. Om musiken passar dem så ska den ut. Det finns publik för all musik.

Sen är det ju klart att det finns massor av aptråkig musik som inte ger mig någonting alls. Hur smart eller eller innerlig den än må vara. Hur många som än skriker om storhet och klassiker. Den typen av musik har 2008 haft gott om, liksom vi som vanligt fått gott om skivor från kompetenta singer/songwriters. Året har väl också gjort sig känt som ett mellanår, med bra skivor från riktigt bra band som kanske medfört ett uns av besvikelse.

Growing Closer

Nä, lyssnar inte på Humble Pie just nu, men jag tyckte citatet funkade. Jag kommer snart att publicera här igen då det uppenbarligen verkar som att jag kan logga in! Har haft lite problem med det. Några årsbästa på väg att plåga er med. Jag lovar.

Hologram Buffalo

Sitter hemma och dricker en Hoegarden Grand Cru. Köpte den på nån butik i Holland vi stannade på häromdagen. God öl måste jag säga, och trevligt att få köpa den utanför Sverige. På många sätt och vis. Var kul och bra att få åka en sväng med Cut City även om det bara var tre datum. Skönt att komma bort. Skönt att jobba lite med kroppen (eller vad man nu ska säga). Funderade inte så mycket på nya reportage. I Metz var de bäst på mat. I Amsterdam var de mest party. Alla var snälla.

Ska snart se Thee Silver Mt. Zion på Debaser, men vet inte om jag kan stanna så länge. Har mycket att göra, och ska tur och retur Orust innan klubb imorgon.

Lyssnar på: "Motion to Rejoin" - Brightblack Morninglight

Purple Rain

Som Svante Lodén sa, alla hade väl undrat om, och i så fall vem, som skulle sjunga den ikväll på En afton med Prince. Det blev Pauline. Bra val av låt av bra sångerska. Jag fick den där gåshuden jag hört om strax innan. Resten var bra också. Förutom att jag inte gillade den där andra låten Tingsek körde. Men det kanske bara var jag.

Lyssnar på: "S/t" - Glasvegas

Glasvegas

Det snackas för mycket och fildelas för lite. Nu köpte jag den på iTunes istället för att leta på lama bloggar. Hoppas den är bra. Verkar ju onekligen så. Sen är de ju skottar, och dem är jag ju alltid svag för.

Det här är en lam blogg. Jag delar inte.

Lyssnar på: "A Way Of Life" - Suicide

Eat Drugs

Jay Reatard live, ATP vs. Pitchfork 2008

Deleted Art släpper i dagarna senaste Bad Dudes på vinyl. 25 september tror jag det är sagt, men jag vet att skivan, som heter "Eat Drugs", finns på Rundgång redan. Riktigt bra är den i alla fall, så det är bara att köpa.

På tal om Rundgång, de har tagit in första singelsamlingen med Jay Reatard också. Köpte den igår, men det finns några ex kvar tror jag. Det rör sig om singlar som släpps 2006 och 2007. Släpps på In the Red. Några av låtarna är med på den fantastiska fullängdaren "Blood Visions"(som de också har i butiken om någon missat den), men i andra versioner. Jag har bara hunnit lyssna igenom samlingen ett par gånger, så jag kanske inte ska säga så mycket, men jag tycker singlarna är bra, om än inte lika bra som de på den strålande och intensiva "Blood Visions". Men det är klart, jag ville ju höra singlarna nån gång, och det här var det billigaste sättet.

Det kommer häpnadsväckande nog snart en singelsamling till med Jay. De sex singlarna som släpps på Matador ska samlas ihop. Kommer i oktober tror jag.

För att släppa det här med Jay nu, så kan jag väl säga att Denimzine har honom med i senaste numret. Artiklarna i tidningen är fortfarande lite väl slarvigt genomförda, men den blir mer och mer intressant för varje nummer. Finns ju ingen annan i Sverige som skriver om lika många intressanta band, så jag ska verkligen inte klaga. Lätt att kritisera för att den skulle kunna vara ännu bättre, så är det ju. Omslagsbilden till tidningen är förövrigt tagen av Jens Nordström. Fin, och framförallt duktig, kille.

Lyssnar på: "Good Bad Not Evil" - Black Lips

Animals (short version) - Minilogue

Director/Animator/Characterdesign: Kristofer Ström AE/Filmmaestro/Cutting: Erik Buchholtz Producers: Bart Yates, Nicholas Wakeham Studio: varelsen.com

Do It Allright

HIDDEN HAND/DELETED/RUNDGÅNG/SINGSANG GER:
MoHa! (NO/Rune Grammofon) + Jakob Olausson (SE/De Stijl) @ Studion, Malmö
Lördag 20 september, 20:00. Band: 21:00.
20 kronor.

Tror det är där det roligaste händer på lördag. Annars finns det nog andra nöjestips i lokalpressen.

Lyssnar på: "S/t" - Sonic Chicken 4. Äntligen trillade poletten ner.

Don't Think Lover

Pasta är alltså inte mat, och därmed billigare. Förstår jag rätt?