10 minnesvärda spelningar 2008

Jag har sett väldigt många spelningar även i år, och det är inte lätt att välja några av dem. Påminn mig gärna om andra spelningar ni vet att jag upppskattat. Ordningen är kronologisk.

Yeasayer. Debaser Malmö.
Har sett dem fyra gånger i år vad jag minns. Den här var först. I konkurrens med två av de andra gångerna kan jag utropa dem till att ha gjort årets spelning.

A Place to Bury Strangers. All Tomorrows Parties, Camber Sands, England.
Ruggigt högt och oväntat bra. På Medis nu i höst var de lika bra, men det var inte lika högt.

Foals. Accelerator the Big One, Münchenbryggeriet, Stockholm.
Bästa giget på Accelerator i år. Jag vet inte vad det är med det här bandet, men jag gillar dem riktigt mycket, och live visade de sig vara precis så bra som jag hoppats.

Liars. Roskildefestivalen, Danmark.
Jag har sett dem massor av gånger de senaste åren, de flesta gångerna är minnesvärda. Den här var mest party och extas. Relativt oväntat faktiskt.

bob hnud, Roskildefestivalen, Danmark.
Klassisk återkomst. Kanske bäst på festivalen.

My Bloody Valentine, Roskildefestivalen, Danmark.
Klassisk återkomst II. Äntligen fick jag se dem.

No Age, Health, Mae-Shi. Pustervik, Way Out West, Göteborg.
Årets kanske bästa kväll.

Holy Fuck. Storan, Way Out West, Göteborg.
Fantastisk spelning som levde upp till peppen inför (av någon anledning kom den här spelningen upp i minnet något starkare än den i Roskilde, vet inte varför, för när jag tänker efter var jag nog än lyckligare då. Märkligt sånt där).

Animal Collective, Berghain, Berlin.
Ytterliggare en sjukt bra spelning med Animal Collective. Den här gången på technoklubb. Märkligt och underbart.

The Hellacopters, Debaser Medis (matinéspelning, lördag), Stockholm.
Jag vet inte om den här var bäst, jag såg tre spelningar på den sista turnén och intrycken flyter ihop. Koncentrationen och antalet kända ansikten som ömsom log och ömsom förstod allvaret i att det är över nu får mig att välja den här. Det slog även mig häromdagen att jag ALDRIG kommer få se The Hellacopters igen. Det är för jävla sorgligt på nåt sätt.