Where Youth And Laughter Go

Precis tillbaka från finalmiddagen på Við Tjörnina. Isländsk traditionell restaurang. Jag åt surhaj och sill till förrätt och saltfisk till huvudrätt. Hajen kom i fyra små kuber, som de små yatzytärningarna ungefär. Luktade ammoniak, men smakade verkligen inte så illa. Smakade inte mycket alls faktiskt. Lite unket. Den salta fisken var fantastisk torsk. Med två Gull på notan (Brennvin ingick) så kostade det 600 kronor. Verkligen inte billigt, men klart prisvärt för Island.

Seabearintervjun innan gick bra. Lite loj och avspänd. Var i Sindris pappas källarstudio. Han är fotograf. Båda pratar svenska då de bodde i Göteborg några år på 80-talet. Seabear har en minimal studio och replokal i en del av studion. Söt som deras musik. Varm och ombonad. Lovade ge Sindri snus senare ikväll. Han har börjat med det på senare år. Bra dumt, men så kan det vara ibland. Tjejerna var med också, Inga och Soli tror jag de heter. Orkar inte googla. Har säkert längre och svårare namn egentligen.

Fick skjuts från repan till restaurangen med en nyfådd vinyl i handen. Som jag tycker om mina vinyler.

Nu blir det snart Boston som det ser ut. Några öl, kanske lite sällskap och sen i säng. Imorgon är det resdag och på fredag är det en ytterliggare resdag. Till Stockholm. Vore bra med ledigt. Får se hur helgen blir.

Fresten. Jag är fortfarande inte säker på varför alla är så vansinnigt kreativa här. Svaret lurar där ute någonstans. Jag har en aning, men är inte säker.

Lyssnar på: "The Future Crayon" - Broadcast