Eyes Closed

Blev en sväng till Debaser och affären Meadows klubbkväll i fredags för att se Pretty Whores (tidigare Pretty Whores of Manhattan). De kommande låtarna visar att de utvecklats en hel del, och live blir de bara bättre och bättre. Känslan är att de snor lika obrytt som banden gjorde under de där bra rockåren på 90-talet. The new new wave of swedish rock snart kanske?

Cassus spelade också, och de överraskade till en början då de faktiskt fångade in mig. Efter fyra, fem låtar var det mest jämntjock sörja.

Lite lagom bakis satte vi oss i en bil i lördags förmiddag för att ta en sväng till Göteborg och P3 Guld. Efter sedvanligt traggel i stan med glömda saker och kaffesug så var vi på väg. Vi där fram valde musik, och det blev soul, mod och rock blandat med Genius (en slags shuffle på iPod) baserad på Stone Roses. Sittdans med andra ord. Väl framme fastnade vi lite i ett parkeringsgarage, och efter det hade jag en riktig dipp och mådde rätt kass en stund. Det ordnade upp sig efter lite vila på hotellet.

Galan var rapp och underhållande. Inte så överraskande eller spännade. Överlag en bra gala. Varför ljudet inte kan vara bra på live för att det är TV och radio vet jag inte, men det är så det verkar. Sämst var publikhetsaren som ideligen flaxade framför vår sektion. Kidsen skrev och klappande ändå, så jag vet inte vad han ville med att försöka sätta igång den något trötta och åldersstigna pressläktaren.

Bäst live var nog Anna Ternheim. Inga större avvikelser från vad som var väntat. Hade kanske önskat andra vinnare i några kategorier, framförallt hade jag velat att The Hellacopters skulle fått Guldmicken.

Mellanfest på hotellrummet var nog roligast, men den är ju alltid tvungen att landa i en nedåkning till lobbyn och den riktiga festen. Gammal Kentmedlem spelade rock och pop i ena rummet och gamla MTV/ZTV-gubbs spelade pop, hiphop och dans i det andra rummet. Det senare rummet kanske kunde varit roligast om de inte envisades med att visa mixskills var 30 sekund. Laptop alltså. Jag vet inte jag. Kul att hänga runt med lite vänner från olika delar av landet i alla fall. Jag tjatade en del på Kristofer Åström om återförening av Fireside och att "Elite" är en fantastisk platta också.

Festen tog slut efter ölen (det blev Peroni som sista vet jag, att de aldrig lär sig), men som vanligt kom grisljuset lite som en överraskning. Folköl införskaffades snart på 7/11 och festen fortsatte stillsamt på vårt rum till Morrisey och Wings-skivor spelade genom hotellets multimedia-TV. Strax efter ett någon ringde ett samtal till receptionen för att det inte gick att byta låt, så somnade jag. Fördelen med att spendera efterfesten i sin egen säng. De andra fortsatte i en timme till, men jag var rätt nöjd med att sätta punkt.

Lyssnar på: "Mirror Eye" - Psychic Ills.