On and off the beat

Lite lagom sömndrucken svarade jag i telefon nyss. Lyckades tydligen sluta samtalet med en räkning till att betala. Fick DN i sex månader för cirka 1000 spänn. Säljaren Fredrik pratade värmländska. Det tycker jag är lite sött.

Träffade Raconteurs igår och såg dem spela i en källare på Poland Street i London. Det var riktigt bra och jag hoppas att de syr ihop turnén bra så att vi får se dem i fullformat på en scen i Sverige framöver. Skivan är riktigt bra och låtarna funkar bra live. De kunde ha bjudit på fler låtar tycker jag, men de spelade inför 500 pers på gästlista, en form av show case-spelning, så det ville väl inte trötta ut stackars influgna bolagsmänniskor som gnagde på gratis revbensspjäll och drack vin.

Det var inte helt lätt att få till intervjun igår. I korthet: dimma på Sturup leder till att Ryanair landar i Göteborg istället för att hämta oss i Malmö. Det får oss att ta en taxiresa till Kastrup för att flyga tii Gatwick med Sterling. Väl på Gatwick Express får jag veta att tyska Rolling Stone inte gått att få tag på så de vill ha sin tid för sig själva. Vår intervju flyttas till efter soundcheck. Väl framme betyder det att vi får sätta upp våra grejer i en loge full at folk och göra intervjun i samma fula rum samtidigt som partyt drar igång utanför dörren. Jag har inte sett materialet än, men jag har svårt att tro att det här blir det bästa vi gjort. Hoppas bara det blir ok. Alla inblandade förtjänar det.

Hann med att gå ett varv i skivaffären Phonica innan intervjun (spelningen var innanför själva affären, nerför en trappa). Köpte Moondogsamlingen som Honest Jon's släppt i år. Har inte hittat den på vinyl förrän nu. Rekommenderas varmt. Om du skeptisk på grund av de historier du hört så tycker jag du ska försöka lägga det åt sidan. Glöm det där med att Louis Hardin var en blind uteliggare som klädde sig som en viking för att inte behöva dras med messiasliknelsen han fick höra hela tiden. Det här är rytmisk, suggestiv och vacker musik inspelad mellan 1949 och 1995. Självklar och fantastisk musik.

Gjorde ett stopp på puben John Snow med några av dem som jobbar på Phonica efter spelningen. Vi skulle med på klubb också, men det drog ut på tiden med mat och snicksnack så vi lät bli. Såhär i efterhand känns det som ett vist beslut då Standstead Express rullade från Liverpool St. Station redan 05:10. Trött och med Upper crusts blaskiga kaffe och rätt smaklösa baguett i näven gladdes jag då åt den fantastiska viljans triumf som inträffat mindre än fem timmar tidigare.

Nu: Moondog - "The Viking On Sixth Avenue"