My Friend Goo

Hon gillade inte bilden. Det gör jag.

Anima Animale

Vad innebär det att vara ärlig? Var går gränsen mellan att vädra sina tankar för att man tycker någon annan borde vara med i varje vändning i matchen, och att säga lite för mycket, lite för diffust och ändå lyckas ge den famösa sopan i mellangärdet?

Tror det har att göra med vad man är villig att offra. Så enkelt tror jag det är. Vad är meningen med att delge tankar som inte är satta i verket, eller ens är tänkta att sättas i verket? Vem vill egentligen veta detaljer som skadar mer än de hjälper? Är det ett försök att skjuta över ansvaret på någon annan? Kanske.

Island blev med ens en avlägsen och rätt kall ö igen. Peppen skjöts i sank innan lufthamnen ens är lämnad.

Lyssnar på "The Subtle Body" av Arto Lindsay. Det är som man säger: när fan blir gammal spelar han brasilianskt.

Sense Of Purpose

Wildbirds & Peacedrums på Jeriko.

Tipsade Mariam om Aa igår. Undrar om hon gillar (eller ens kollar upp). Vore kul att höra.

Var bra igår, men lite besviken var jag. De kommer tillbaka om ett tag. Vet inte om det var den 14 eller 21 februari. Tror 14. Då ska de ha releasekalas för nya skivan i Vinylbaren i alla fall.

Lyssnar på The Sound. Fint band. Bara hoppas jag hinner med hela "I Can't Escape Myself 80" innan jag ska till bussen. På håret.

Events In Dense Fog

Bilden är snodd och har inget med mina mackor att göra.

De som känner mig (eller har läst den här bloggen ett tag) vet att jag mest fotar band, skyltar och mat. Nu kan jag inte fota maten då den är i ugnen, men jag hoppas mycket på min ihopmeckade paprika, champinjon, lök och avocadomix som jag lagt ovanpå en tomatpurébredd rostmacka, och sen slängt på lite vegokorvar (såklart) och ost. Varma mackor, always den senaste experimentmaten. Vet inte varför jag skriver det här, men jag är sjukt hungrig, så det kan ju vara förklaringen.

Nu ska jag öppna min nyinköpta KWV och ta det lite lugnt tills osten smält.

Mit Simaen

Aw. Så gick det en vecka ändå då. Innan jag skrev igen menar jag. Men vilken vecka det varit! Barr och Iron & Wine på Mejeriet, High Hats och Apa State Mental på High Five, hemmakväll i lördags och på det en söndag med långpromenad och middag på Metro. Samtidigt som allt det här gått av stapeln har jag mestadels mått toppen. Eller rättare sagt, jag har mått som jag vill i princip hela tiden, och i det stora hela blivit behandlad mer än väl. Jag hoppas på mer av den varan.

Island om några, men jag är verkligen inte klar med vad jag ska göra. Blir en uppeppning med "101 Reykjavik" snart, och sen ett kort besök på Jeriko för Wildbirds & Peacedrums, innan det är dags för lite mer arbete. Mejlandet tar liksom aldrig slut.

Sitter och lyssnar på skiva(n?) med Cluster & Eno och tycker den är toppen, helt klart ett tips till dem som inte hört den men gillar ambient musik som känns befriande analog trots användande av mycket synt (jaja, inte helt korrekt beskrivning kanske, men jag gillar den i alla fall). Påminner mig lite om att jag inte tipsat nog om Sinoia Caves! I vilket fall, det var inte dem jag skulle tipsa om här och nu.

Skivan med Atlas Sound har ju äntligen kommit, och jag blev helt fast med en gång. Det är helt enkelt knarkig, lättflytande och hemmasnickrad popmusik från Kranky med allt vad det innebär (om du gillar exempelvis Broadcast, Caribou och Electrelande borde du gillar det här). Flumpunkaren Bradford Cox har pulat och fixat tills han blev nöjd, och nu kan vi blogghängande Deerhunterfans äntligen få höra den sötpsykedeliska skivan. Vet du vad jag pratar om så har du redan börjat skriva in valfri skivbutik i en annan flik.

Mer om Atlas Sound (från Wikipedia):
"Atlas Sound is the name of a musical solo project of Bradford James Cox, the lead singer of Atlanta four-piece Deerhunter. Cox was born in Athens, Georgia in 1982 and suffers from Marfan Syndrome.[1] The singer plans on releasing an album in 2008, entitled "Let the Blind Lead Those Who Can See but Cannot Feel" on indie-label Kranky. Several demos have been released on his MySpace page, with Deerhunter guitarist and "best friend" Lockett Pundt appearing on guitar for the song "Cold As Ice". [1] In explaining his reasoning for a solo project, Cox has stated, 'It's just that I have ideas that I can't make work with a five piece rock band...there's kind of this palette of sounds that I use that I don't necessarily get to use with Deerhunter'."

Summer Bird Diamond

Snart bär det av till Island. Jag är peppad, men lite melankolisk. Blir det när jag vet att jag pratat om att åka dit med sällskap och sen drar på jobb innan ursprungsplanen genomförts. Larvigt som fan kan tyckas, men jag tycker att upptäcka saker tillsammans med någon man tycker om är bland det finaste som finns.

Lyssnar (just nu): "The Ghost That Carried Us Away" - Seabear.

The King of Sex

Enligt Aftonbladet har Thurston Moore nyligen gjort filmmusik till en porrfilm som heter "Extra Action (and Extra Hardcore)". Jag anade att det inte rörde sig om någon dussinrulle på VHS eller nån mobilkameraproduktion avsedd för skvallerbloggar, så jag gjorde som alla normala människor, jag googlade.

Från produktionsbolaget:

"Extra Action (and Extra Hardcore) documents 60 amateur women (unpretentious, unadorned and undressed) set to an original musical score by Thurston Moore (filmen är enligt uppgift bara 60 minuter lång).

Description:
Photographer Richard Kern likes real women: unpretentious, unadorned, and definitely undressed. Those who love Kern's books know each is an invitation to join him as he follows them through their homes-or his New York apartment-from backyard to kitchen to bathroom to bedroom, capturing every sexy and embarrassing moment. Whenever Kern photographs one of these energetic, clothes-dropping exhibitionists, he brings out a video camera and asks them to "roll around and do something interesting for a few minutes". Extra Action documents 60 of these innocent amateur incidents set to an original musical score by Thurston Moore of Sonic Youth. Also, as a bonus, previously unreleased Kern films have been included.

Track Listing/Features:
The King of Sex
Pierce
Scooter and Jinx
Catholic
Nazi
Goodbye 42nd Street"

Jaha, verkar onekligen något arty och inte så mycket porr som vuxenfilm. Svårt att avgöra kanske, men jag googlade såklart på Richard Kern också (så att Wikipedia kunde få belysa ämnet något och fräscha upp kunskapsbanken) och fick veta att den misstänkte snuskgubben minsann är någon jag borde ha haft bättre koll på!

Wikipedia om Richard Kern:

"Richard Kern (born 1954) is a New York underground filmmaker, writer and photographer. He first came to underground prominence as part of the underground cultural explosion in the East Village of New York City in the 1980s, with erotic films featuring underground rock personalities of the time such as Lydia Lunch, Kembra Pfahler, and Henry Rollins in movies like "The Right Side of My Brain" and "Fingered." Like many of the musicians around Kern, he had a deep interest in the aesthetics of extreme sex, violence, and perversion and was one of the leading lights of Nick Zedd's coined Cinema of Transgression.

Kern's first dabbling in the arts was a series of self-produced underground magazines featuring art, poetry, photography, and fiction by Kern and several friends. Kern's first zine was the bi-monthly "The Heroin Addict," which was later renamed to "The Valium Addict." The hand-stapled photocopied magazines (a.k.a. zines) featured writing and images that expressed the bleakness of New York City's East Village in the early 1980's. About 12 issues of these two zines were produced, along with the occasional special issue. This phase of Kern's career lasted from late 1979 to around 1983.

In 1985, Kern directed a video for the Sonic Youth song, "Death Valley 69", which led to more music video work, including videos for King Missile ("Detachable Penis") and Marilyn Manson ("Lunchbox").

Kern can also be credited with discovering Lung Leg, the star of his film You Killed Me First and the cover model for Sonic Youth's EVOL album (a still shot from the film)."

Jaha. Då var det inte en sån märklig historia ändå. Tack internet.

Neat Neat Neat

Tidigt intervju med Black Flag. Rätt töntig grej den här egentligen, lite väl mycket testosteron. Men samtidigt, för mig som gjort några dåliga intervjuer är det här lika roligt som onödigt.

Åkte upp till Göteborg och Lorensbergsteatern förra måndagen för att se Henry Rollins göra sin grej. Alltid bra, men för första gången kände jag att han kunde skurit två resehistorier. Det sagt, det finns ingen annan jag skulle åka bil i fem timmar för att se stå själv på en scen i tre timmar och bara prata och prata. Vet inte om det finns så många jag skulle vilja se i tre timmmar utan att behöva bila.

Såklart har jag varit i Henry/Black Flag-träsket sen dess. Oundvikligt på nåt sätt. Precis som att Joy Division/Factory-relaterade grejer upptar sjukligt mycket tid och tankar.

Lyssar: "Damned, Damned, Damned" - The Damned

Human Punk

Köpt ny kamera. Inte tagit några bilder. Inte köpt väska, och vågar inte använda utan. Den var för dyr.

P3 Guld som jag var på i helgen hade ju inte varit så mycket att plåta i alla fall. Eller det kanske är det jag borde gjort. Som vanligt är det lite svårt att minnas efterpartyt. Liksom bara två barer, en foajé, tusen pers och en miljard öl. Raffe utmärkte sig i alla fall. Det vet väl alla.

Har ju inte skrivit på ett tag. Då blir det klass 4 och: "mitt sommarlov". Jävligt trist, men så är det alltid. Punkt. Lovar att bli bättre. Skriva bättre, vara bättre. Ska ta bilder på fredag när vi har klubb med High Hats, Apa State Mental, DJ Manu War och DJ Ellvis som jag kan lägga upp. Blir roligt och mycket att fota.

I övrigt är det en massa saker som är åt helvete. Vill inte skriva nåt om det här. Inte just nu i alla fall. Det mesta av det har rasslat förbi mig den här gågna treveckorsperioden.

Lyssnar: Ólafur Arnalds, Bark, Bark Bark, "First Four Years" - Black Flag, "Debt Dept." - Excepter, Hüsker Dü (hela katalogen), Joy Division, "Distortion" - Magnetic Fields, Minor Threat, "The Crack" - The Ruts, Valgeir Sigurðsson, Yeasayer, Vampire Weekend...
Läser: "Who Killed Martin Hannett?" - Colin Sharp, senaste Mojo (ja, jag vet, sjukt otippat!).
Sett: "Control" och "Darjeeling Limited".

Drawing In The Dark

Minns att jag uppskattat att se piloter eller första avsnittet av serier när de kommit på TV. Inte riktigt lika kul längre. Särskilt inte när seriestarterna är fler än någonsin, jag inte håller koll på vilka som är vad och jag bara kollar på det som dyker upp, plus att jag ofta tänker att serierna är så långa att jag lika gärna kan se dem på DVD; vilket jag sällan gör.

Ikväll var det start på Painkiller Jane. Dubbelavsnitt. Inte spännande alls. Påminner mig om att jag på senaste tiden sett flera avsnitt av serien Blade, en serie som inte heller är bra. Sexan erbjuder faktiskt rätt mycket skräpskräp. Får mig bara att sakna den kvalité som skräpserien Dark Angel hade bitvis.

Inte så spännande fredagskväll, men till slut beslöt jag mig för att döda hjärnan lite ytterliggare. Få tiden att gå tills det är oundvikligt att somna. Boken jag läser, Extremt högt och otroligt nära, får mig bara att tänka och känna en massa jag inte tar itu med just nu.

Rätt skönt att jag inte dödade hjärnan med öl. Hade inte varit nåt vidare krogsällskap. Att vara mosig, trött och lite stukad är inget drömläge för någon givande konversation, särskilt inte på nån klubb med underliggande känsla av ironi, bloggtechno på cd eller rent publikfrieri.

Vet inte om Nöjesguidenfesten blir bättre imorgon. Antagligen inte. Blir nog allt av det ovanstående. I kvadrat. Tar mig nog dit i alla fall. Hade tänkt låta bli, men jag har nog inget bättre för mig. Kanske kan vara kul att lyssna på gubbarna spela musik. Nån traditionell incident blir det inte i alla fall.

Too Drunk To Dream

Första fredagen hemma på bra länge. Jag är ensam och har inte en tanke på att gå ut. Sällskap hade varit fint, men jag har tänkt hålla mig från alkoholen, så det är inte det lättaste att hitta sånt en helgkväll. Sällskap som vill vara nyktert alltså.

Det är kallt i lägenheten. Har tänt mängder med värmeljus för att få bort den råa udden på kylan men det verkar inte fungera alls. Fryser och har en tröja på mig. Ett par rejäla tofflor hade varit nåt.

Förkylningen jag har är rätt larvig. Småfebrig, snorar och nyser, men jag behöver knappast bädda ner mig. Jag har svårt att sitta still, skulle vara ännu svårare att ligga still.

Lyssnar på en playlist bestående av Bark Bark Bark, Magnetic Fields, Shocking Pinks och Y.A.C.H.T. Blir lite rastlös av musik just nu, så jag försöker köra förhatliga shuffle, random, blanda eller vad det nu heter, på fyra bra skivor. Hjälper inte. Jag vill egentligen inte spela mer än kanske fem, sex spår och sen byta till nåt helt annat och därefter upprepa samma procedur.

Har äntligen förstått mig på Magnetic Fields. Så dags när han släpper en skiva som heter "Distortion".

"Too Drunk To Dream" - Magnetic Fields

2008

Förra året skulle jag göra en lista över saker som jag tänkte åstadkomma. Det gjorde jag aldrig. Någon lista alltså. Jag borde göra en i år. Finns mycket jag behöver ändra på.

Tror 2007 var ett rätt bra år ändå. Trots en dålig start.

Finns funderingar på att börja skriva här igen. Tror det blir av. Borde bli av. Ny kamera och allt. Kanske borde starta en helt annan?