Ja, jag röstade på
Miljöpartiet igår. Igen. Jag har inte riktigt läst på ordentligt inför valet, det ska jag medge, men jag har följt partiet sen vi fick göra specialarbeten om partier i skolan 1985 (Ja, jag vet. Då var jag 11, partiet hade bara funnits i fyra år. Valet gav dem 1,5 procent. Jag gissar att jag fick en klapp på axeln för mitt A3 med presentation av partiet, komplett med bilder och text med krita. Säkert var det så). Jag har inte sett någon anledning att ens fundera över om vi behöver ett parti som värnar om miljön.
I dagens
Metro skriver
Niklas Svensson från
politikerbloggen.se att ungdomarna avgjorde valet igår. Att "ungdomarna har sett till att vi fått sensationer som
Piratpartiet och Miljöpartiet." Vad han menar med det vet jag inte. Piratpartiet är ett plojparti som rider på en populistiskt våg av missnöje över det senaste årets debatt om nedladdning, röster i sjön kan jag tycka. Eller inte riktigt, röster som signalerar att folk bryr sig om att rösta på saker de bryr sig om. Det kan jag applådera. Även om just den frågan inte kan ses som den viktigaste 2009. Varför Niklas Svensson tycker att de är att jämföra med Miljöpartiet har jag ingen förståelse för.
Att miljöfrågan begravts inför ännu ett val är djupt beklagligt. Känns som att den tog fart en vecka efter förra Riksdagsvalet av någon anledning, och den här gången handlade valet rätt mycket om ekonomi. Det jag undrar är varför Miljöpartiet fortfarande inte, efter 28 år som parti, tas på allvar. Eller ännu hellre, varför miljöfrågor bara är något vi beklagar oss om, och låter bli att ta tag i ordentligt.
En annan sak,
Sverigedemokraterna fick 6,6 procent av rösterna i Skåne. Är det inte dags att göra nåt åt situationen?
Tillägg: Miljöpartiet fick 10,9 procent i EU-valet. Piratpartiet 7,1.