Song For The New Breed

Länge sen jag skrev något om mig själv. Något rörande insidan. Vet inte riktigt varför. Det brukar visserligen vara som klarast strax efter det mörkaste mörka. När tårarna gnuggats ur ögonen och jag blickar uppåt, utåt. När jag tror mig veta saker. Eller i alla fall tror mig ha något att säga om hur jag mår, hur jag känner mig. Just nu är det mest ingenting. Osäker på mycket. Glad inför få saker. Ledsen för än färre. Önskar fler ville väl, det skulle vara lättare då. Skulle vara skönt att ta något för givet. Något litet bara.

Jag har haft bra dagar nu på senaste tiden. Tyvärr har några av dem har haft inslag av det förflutna. Ett förflutet innehållande den där magonten.

Jag lyssnar på Bonnie 'Prince' Billy igen. Vet inte om det är ett bra eller dåligt tecken.